17år
Idag är det 17 år sedan jag BLEV adopterad till Sverige. Till min mamma och min pappa. Den första som sa grattis eller hur man ska säga de va min klasskompis Ida. Min mamma hade glömt bort de helt för att hon har jättemycket jobb. Och kag fick ett nyss ett meddelande från min pappa.
Och ja, jag brast ut i tårar här i skolan! Alltså glädjetårar! Jag kan inte förklara hur mycket de betyder.. Men ja.. Detta va de jag skrev om igår att det är en speciell dag för mig OCH min familj!